Ny forskning: människans inställning till varg & rovdjurspolitik

För att få acceptans för varg på lokal nivå krävs en rovdjurspolitik som ger utrymme för dialog och medbestämmande. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet. Där har man undersökt hur människor i berörda lokalsamhällen uppfattar vargens närvaro, rovdjurspolitiken och förvaltningen.

Rapporten finns tillgänglig som pdf-fil att ladda hem härifrån (se längst ner på sidan) eller från: www.cefos.gu.se/cefosrapp2006_01.pdf

Studien bygger på djupintervjuer med personer som av sig själva eller av andra uppfattas ha ett partsintresse i frågan. Sådana intressen kan handla om jakt, lantbruk, naturliv, fritid och familj. Konflikten som råder gällande vargens närvaro i olika delar av Sverige handlar om de riktlinjer vilka förvaltningen av varg utgår från. Ett av studiens centrala resultat är att rovdjurspolitikens legitimitet och lokala boendes acceptans av varg påverkas av människors upplevelse att förvaltningen inte lämnar utrymme för dialog och medbestämmande i en fråga som rör deras livsmiljöer.

Vargen i det svenska landskapet är idag en omtvistad fråga och studien fokuserar på några av de geografiska områden där vargfrågan är aktuell: Hasselforsreviret (Örebro län), Dals-Ed/Haldenreviret samt norra Bohuslän (Västra Götalands län).

Studien är gjord av Annelie Sjölander-Lindqvist, fil. Dr. i humanekologi vid CEFOS (Centrum för Forskning om Offentlig Sektor), Göteborgs universitet. Studien är finansierad av Naturvårdsverket (Viltvårdsfonden) och bygger på forskning som har utförts inom projektet Hot eller hotad: Kontroverser kring vargens utbredning och lokalisering.